Förvåningens tid

Den här människan slutar aldrig att förvåna mig.
Gick i samma klass med henne i 8:an å 9:an och hon hatade mig över allt annat.
Det var precis så hon kunde prata med en när vi hade grupparbete tillsammans.
Så man kan ju säga att jag blev glad när 9:an var slut så man slapp henne.

Döm min förvåning att hon pratar med mig nu mera.
Har träffat henne en 2-3 det senaste året och hon pratar med mig, frågat hur det är med mig å så.
OCH hon ÅNGRAR  hur hon bettede sig mot mig.
Vet inte riktigt hur jag ska tro på det eller inte

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0